Iphonenördismen

Idag kom ämnet upp igen. Det är inte helt sällsynt att jag sitter och pratar med mina väninnor om det. Denna Iphonenördism som snabbt som vinden blåst över våra bekantskapskretsar. Det har, utan min vetskap, blivit socialt accepterat att vid till exempel middagsbjudningen sitta med näsan fastklistrad i vad man tror är golvet, men som i själva verket är allas lilla älsklingspryl. Jag kan stort skriva under på att jag nästan fullkomligt har vigt mitt eget liv till min Iphone. Jag gör allt med den! Jag tvivlar på att jag någonsin kommer kunna leva utan den. Men, jag vill peka mitt smått irriterade finger på faktumet att det trots allt inte är okej att fejsbooka, twittra, chatta, spela spel, räkna på miniräknaren osv, vid vissa speciella tillfällen. Som till exempel vid middagen, din mormors begravning, bio, djupa samtal, bilkörning, cykling, första dejten, ja listan kan göras lång. Det finns många situationer då du inte bör hala fram telefonen, för att sådär nonchalant logga in på ansiktsboken för att uppdatera statusen till något otroligt viktigt som ”Nu äter jag fiskgratäng”. Eller varför inte kolla om någon av intresse har loggat in på chatten. Som att umgänget man har bredvid sig inte är tillräckligt tillfredsställande. Jag och många med mig tycker att detta är obeskrivligt irriterande. Hur skulle det se ut om jag smällde upp min stationära dator på middagsbordet för att spela lite MS röj? För jo, det är exakt samma sak. Min stationära röda gamerdator råkar bara vara lite större till volymen.

Jag vet att det här är en så kallad ”het potatis”, som förövrigt är ett uttryck som bör bannas omgående. Jag kommer få arga blickar och varningar av olika slag. Jag kommer dessutom att bli bevakad under dygnets alla timmar, så att inte JAG av alla människor kliver över gränsen. För hur roligt vore det inte att sätta dit mig? Jag vet hur kul det är att sätta dit människor som tror sig ha en åsikt, helst åsikter om etikett som denna. Jag gör det gärna själv. Jag vill bara påpeka att det finns en gräns. Som är hårfin. Det är okej och accepterat att smsa en vän lite snabbt, eller ursäkta sig för ett telefonsamtal. Jag tycker även att det är okej att smsa, fejsbooka, twittra och blogga, om varenda sate på festen också gör det. För vad annars ska man ta sig till? Då gör jag det också, i ren protest och tristess.
I shot you down, bang bang. You hit the ground , bang bangRamlade över en hel drös av sönderslagna Iphones, notepads och andra grejer av märket Apple. Fotat av Paul Fairchild. Jäkligt tjusigt gjort även om det svider lite i hjärtat. Kika in här för att se mer. Mr Fairchild har även en fotat andra kalasfina bilder. Som du kan titta på här.

Annonser

4 thoughts on “Iphonenördismen

  1. L skriver:

    Eh… Var det meningen att jag skulle ta åt mig nu? Jag gjorde det. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: